Med attefallsreformen skapades en mindre revolution i Sverige. Villaägare kan numera bygga upp till 30 kvm bygglovsfritt. Här går vi igenom hur du bygger ditt attefallshus så det blir så välisolerat som möjligt. Speciellt grunden bidrar till en ökad isoleringsgrad men även väggar och tak behöver isoleras på ett bra sätt.
Vad är attefallshus ?
Attefallsreformen är en ändring i plan och bygglagen (PBL) som genomfördes i sin första utlaga 2014 av den dåvarande regeringen. Syftet med reformen var huvudsakligen att skapa fler mindre bostäder i Sverige samt till viss del minska byråkratin kring ansökningsprocessen för mindre hus.
Namnet på reformen har döpts efter den dåvarande bostadsministern Stefan Attefall. Efter ett antal ändringar är nu reglerna sådana att villaägare får bygga upp till 30 kvm attefallshus bygglovsfritt. Det betyder att lagen (PBL) står över den så kallade detaljplanen för dessa hus.
I normala fall prövar kommunen byggnadsnämnden inkomna bygglov mot kommunens detaljplan för att se att byggnaden följer detaljplanen. Det betyder att kommunerna som blivit allt tuffare med krav och regler numera inte får säga nej till villaägare som gör en bygganmälan så länge några rudimentära krav uppfylls.
Bland dessa krav finns krav om avstånd till grannar, maximal byggnadshöjd om 4 meter mm. Boverket är den myndighet som ansvarar för hur plan och bygglagen efterlevs.
Högre krav på isolering av vissa attefallshus
När det kommer till attefallshus kan man säga att det finns två olika typer av hustyper. Dels finns det komplementbyggnader (ex garage, växthus, gästhus, förråd, poolhus mm) och sedan finns det komplementbostadshus.
Ett komplementbostadshus får man bo i, det får man inte i en komplementbyggnad. Det gör att plan- och bygglagen är betydligt tuffare rörande komplementbostadshus både i husbyggnadsprocessen men också sett till driften av huset. För driften av huset ställs tuffare regler för dessa hus kring energiförbrukning inte minst. Där kommer isoleringen in.
Vanliga sätt att köpa och bygga ett attefallshus
Det finns några olika sätt man kan köpa och bygga ett attefallshus.
- Nyckelfärdigt
- Byggsatser
- Lösvirke
Alla dessa sätt kan ha olika entreprenadformer dessutom såsom helentreprenad eller delentreprenad för att bygga huset.
Nyckelfärdiga attefallshus
Dessa hus beställs med eller utan grund och markarbete i färdiga moduler. Dvs huset kommer ofta på lastbil ut till byggplatsen och lyfts på den förberedda grunden.
För nyckelfärdiga hus är det viktigt att du kontrollerar husets driftekonomi och hur väl det lever upp till de lagar och regler som ställs på byggnader i Sverige. Det är extra viktigt för attefallshus eftersom många av dessa hus produceras i baltikum inte minst där kunskapen om våra isoleringskrav mm inte är så hög nödvändigtvis.
Byggsats för attefallshus
En byggsats är mer ett materialpaket som snickras ihop på plats. Men du får allt du behöver för att få stommen till ditt attefallshus.
Här kan du själv ofta påverka hur väl du isolerar ditt hus. Men tänk på att bjälklag, väggar och tak inte kan isoleras mer än vad stommen tillåter. Är t.ex. takreglarna bara 10 cm så är det svårt att få in mer isolering än 10 cm såklart.
Attefallshus byggda av lösvirke
Lösvirkeshus är en term som förekommer när husägaren själv köper in materialet. Antingen helt själv eller via en byggentreprenör. Här är det viktigt att du själv styr hur både konstruktionen och isoleringen ska lösas. Det gör dock att du har fler frihetsgrader att själv påverka ditt hus.
Inte minst kan du påverka din framtida driftsekonomi genom att använda rätt mängd isolering i golv/grund, väggar och tak.
Isoleringen i ditt attefallshus styrs av de ingående delarna
De olika delarna i ditt attefallshus som behöver isoleras är så klart
- Grunden
- Väggarna
- Taket
Läs mer: isolering för ditt hus
Attefallshus och grunder – hur kylan ställer krav på grunden
Vi bor i Sverige och här är det kallare än i många andra länder. Så utifrån ett isoleringsperspektiv ställs det höga krav. Men kylan påverkar även risken för andra problem i grunden.
Sådana problem med grunden är framförallt sättningar eller fukt i grunden om man utför grundläggningen på fel sätt.
För att uppnå en bra grundläggning så bör man tänka på:
- Byggnader som är kalla året runt eller där man inte värmer marken med husets värme (t.ex. plintgrunden) behöver grävas ner till tjälfritt djup.
- All matjord (eller annan synnerligen tjälfarlig mark) ska alltid bort under husets grund, oavsett grundläggningsmetod
- Enligt lag får inte attefallshus byggas högre än 4 m mätt från medelmarknivå till högsta delen på taket. Det påverkar den tillgängliga höjden inne i huset i allra högsta grad.
- Markens beskaffenhet. Dvs tål marken påfrestningarna från attefallshuset. För vissa projekt kan en markundersökning behövas
- Byggnaden ska inte få fuktskador. Det ställer krav på grundens utförande.
- Miljö och ekonomi. Se till att ditt hus behöver så lite uppvärmning som möjligt. Både för miljön men också din långsiktiga ekonomi.
- Hur ska byggnaden uppföras konstruktionsmässigt. Med bjälklag ovanpå en grund eller bygger man direkt på grunden.
Det finns sedan flera olika typer av grunder där det gäller att ta in dessa var och en av dessa aspekter kring grundläggning. Grundläggningsmetoderna är:
- Platta på mark
- Krypgrund – uteluftsventilerad eller inneluftsventilerad (hus med bärande bjälklag)
- Hybridgrund (hus med bärande bjälklag)
- Plintgrund (hus med bärande bjälklag)
För stora hus så är platta på mark i princip standard idag. Men grunder som byggs på bärande bjälklag spås öka markant framöver av kostnadsskäl och miljöskäl. Betongen inte minst har ett stort koldioxidavtryck vilket talar mycket för t.ex hybridgrunden som har samma mängd isolering som betongplattan, men som har bara en bråkdel av betongen som en platta kräver.
En annan fördel med hybridgrunden är att den dels är typgodkänd men också att isoleringen i grunden grävs ner. Det gör att huset får en lägre bygghöjd än plintgrunden och krypgrunden. Nackdelen är att möjligheten att inspektera grunden försvinner då kryputrymmet fyllts med isolering. Här kan du se exempel på en hybridgrund från Tjällden AB.
Väggarnas isolering
En normal isolerings mängd för ett väggarna i ett bostadshus i Sverige idag är cirka 300 mm. Det ger huset en god värmeekonomi.
Väggar kan sedan byggas med en mängd olika material. Framtiden i Sverige talar definitivt för trä. Sverige är ett land med stor träindustri och trä är ett material som passar väggar bättre än grunden.
Då olika typer av bjälklagsgrunder är på frammarsch så kan man definitivt säga att byggandet av väggar går mer mot färdiga moduler eller rent av färdiga hus som byggs i fabrik. Den idag dominerande metoden för att isolera husväggar är mineralull. Det forskas däremot mycket på hur olika träfiber baserade isoleringsprodukter kan ersätta den mer mindre miljövänliga mineralullen (mer energi att framställa).
Eftersom väggarna inte har samma utsatta position i huset som exempelvis grunden så passar organiska material bättre för väggarna. Det gör att många spännande projekt börjar komma i produktion med träbaserade isoleringsmaterial.
Takets isolering
En normal isoleringsmängd för ett tak i ett bostadshus i Sverige idag är cirka 300 mm. Takets isolering är mycket viktig del i att stoppa värmeläckage ut från huset.
Även taket byggs upp av många träbaserade produkter. Till skillnad mot väggen behöver inte minst luftningspalten bestå av mer fukttåliga material än trä. Men i taket nedanför luftspalten fungerar mineralull bra.