Det finns många myter om passivhus.
Här går vi igenom några av dem och ser hur väl de stämmer med verkligheten.
Passivhusbyggande är byggnadsfysik och högkvalitativt utförande i praktiken, det är inte en konstruktionstyp eller en stil. Begreppet säger heller ingenting om vilket energislag som skall användas eftersom det skall vara generellt tillämpbart. Det
exergieffektivaste och minst klimatpåverkande alternativet bör väljas i varje givet läge.
Passivhus måste ha stora fönster år söder och gluggar åt norr
Det spelar ingen större roll för energi-
försörjningen om huset har fönster mot norr eller söder. Den lilla solenergin, som man kan ta tillvara på vintern är nästan försumbar. Det viktiga med fönstren är att ta vara på en god dagsljusbelysning och att inte få in oönskad solvärme på sommaren. En tumregel är 15 % av golvytan kan vara glasarea. Lite större fönster om fönstren har ett lägre värmegenomgångstal, lite mindre om man de har högre. I södra delarna av Sverige kan man med passivhusfönter låta fönstren gå från golv till tak utan att tänka på kallras eller radiatorer under fönstren. Vilken arkitektonisk möjlighet!
Passivhus är väsentligt mycket dyrare
Att bygga passivhus kostar några procent mer än vanliga byggnader. Passivhus ger lägre totalkostnader redan efter några år beroende på lägre utgifter för energi. Ett hus står i minst femtio år. Extrakostnaden för att bygga passivhus är i sammanhanget relativt försumbar. Vad kostar ett bubbelbadkar eller vad kostar en radiostyrd garagedörröppnare? Eller aluminiumfälgar?
Passivhus är tekniskt komplicerade
Ett passivhus har som enda apparat en värmeväxlare för ventilationsluften. En gång om året behöver man byta filter, ta bort respektive skruva dit tre skruvar. Fläktarna har en hållbarhet på minst tjugo år. När man tvättar filtren i köksfläkten eller avfrostar frysen eller byter dammsugarpåse passar man lämpligen på att byta filtren i värmeväxlaren.
Täta hus möglar
Det är tvärtom. Täta hus med en bra ventilation är en förutsättning för att slippa mögel. Den varma inomhusluften har alltid större vatteninnehåll än utomhusluften, det märker vi när vi går ut i kyla och andedräkten syns. När vi som har glasögon kommer in blir det imma på dem. Om ett hus läcker luft, följer vattnet, (ångan), med den varma luften in i konstruktionen. Någonstans på vägen ut bildas kondens och här uppstår garanterat en risk för mögel. När luften vänder följer mögelsporerna med in igen och vi kan bli allergiska och sjuka. Tvärtom alltså; det skall vara så tätt som möjligt och bra ventilation, där vi vet var luften kommer in och vart den tar vägen, när vi har använt den.
Passivhusen värms egentligen upp med el
Passivhusen liksom alla andra hus använder en del av den värme som alstras inomhus. Vi använder en mängd el för att laga mat, kyla mjölken, belysning, TV:n, datorerna och stand-by-apparaterna. El är den högsta energiformen. I passivhusen räknar vi med en "Gratiseffekt" på 4 W per kvadratmeter om man inkluderar personvärme och en viss vintersol. Detta innebär att de mest effektiva apparaterna och belysningen som finns på marknaden används. När det kommer ännu effektivare, t ex LED - belysning, sänker vi nivån på gratisenergi till t ex 3 W per kvadratmeter.
I definitionen av passivhus rekommenderas val av eleffektiv utrustning, A-klassade vitvaror och lågenergilampor.
Det blir kondens på fönstrens utsida
Det blir kondens på utsidan på fönstren. Kondensen är ett tecken på att man har fönster av hög kvalitet. Det är värmestrålningen mot världsrymden som gör att fönsterytorna blir kalla och drar åt sig fukten, som kondenserar. I allmänhet kan detta förekomma året om, några timmar på förmiddagen. Om fönstren har rejäla takutsprång, solavskärmning eller träd som står framför, förekommer inte detta. Passivhuset skapar möjligheter att både få bra solavskärmning och hindra kondens.







